Hoppa till huvudinnehållet

Bilar och bränslen

Vi listar de drivmedel som bilisterna i nuläget kan välja mellan.

Majoriteten av de bilar som rullar på våra vägar är fossildrivna. Men användningen av miljöbilar och biodrivmedel ökar. Vilka typer av fordon finns idag på marknaden? Vilka drivmedel? Motormännen går igenom de vanligaste fordonstyperna och listar olika drivmedel.

Bilar och bränslen

Den svenska bilparken består av 4,4 miljoner fordon. De flesta är fossildrivna, det vill säga bensin- eller dieselbilar. Även om förbränningsmotorn lever vidare går utvecklingen framåt både vad gäller konstruktion och bränsleåtgång. Idag kan den kombineras med andra motorer som en elhybrid, eller i kombination med moderna bränsletyper som till exempel gasdrift. Vilken typ av fordon och bränsle som bilisten bör välja beror på körbehovet. Här nedan listar Motormännens tekniker alternativen.

Bensin- och dieseldrivna bilar

I höst träder nya euro6-normen i kraft vilket bland annat ställer krav på minskade kväveoxid-utsläpp från dieselbilar. Många biltillverkare tar nu fram helt nya motorer och begreppet ”downsizing” (att motorerna blir mindre i cylindervolym än tidigare) används i princip oavsett storlek på bil. Till exempel är trecylindriga motorer på ca 1 liter volym nu vanliga för de minsta bilarna. De flesta motorerna får också turboaggregat för att ytterligare förbättra motoreffekten. Många nya bilar har sedan en tid också system som start/stopp, då motorn stängs av när bilen inte är i rörelse.

Alternativa drivmedel för bensin-/dieselbilar:

  • E85, etanol. Det vanligaste alternativa drivmedlet i Sverige. Benämningen antyder 85% etanol, resterande 15% är vanlig bensin. Blandningen kan variera något och vintertid är etanolhalten lägre, ca 75%. Enligt standard får etanolhalten inte vara lägre än 70% i E85. För att motorn ska kunna köras på bränslet krävs att bilen är avsedd, godkänd och registrerad för det. Motorvärmare kan vara nödvändigt för kallstarter vid -15 grader eller lägre temperatur.
  • E10, en ny bränsleblandning som inte kommit till Sverige ännu. 10% etanol, 90% vanlig bensin. Förekommer i andra EU-länder och är tänkt att med tiden ersätta 95-oktanig bensin. Främst med tanke på högre inblandning förnyelsebar etanol. Fungerar för de flesta bilar, dock med vissa undantag. Listor finns hos respektive biltillverkare, förslagsvis deras hemsida.
  • RME, RapsMetylEster. Framställs av mestadels rapsolja och fossil metanol. Kan bara användas i bilar efter anpassning. Ett annat problem är att tillgången på raps för drivmedels-ändamål är närmast obefintlig.
  • DME, DiMetylEter. Ett bränsle som fortfarande är under utveckling och tänkt att först provas för tung trafik. Kan framställas från förnybar råvara, till exempel restprodukter från skogsindustrin.
  • HVO,

Observera att bilar som är registrerade och tillverkade för att enbart köras på antingen bensin eller diesel inte får tankas med andra drivmedel. Då bilarna är byggda efter de standarder som finns för dessa bränslen (EN590 för diesel, SS-EN228 för bensin) kan annan inblandning skada komponenter i bilen och förutom risk för driftproblem kan både garantier och försäkringar upphöra att gälla.

Elbilar

Elbilen är dyr i inköp, men billig i drift. Den avancerade tekniken och de höga utvecklingskostnaderna gör bilen dyr att köpa ny. Samtidigt är antalet begagnade bilar på marknaden försvinnande litet. Det gör att elbilen ännu inte blivit något alternativ för de flesta. Men utvecklingen går åt rätt håll. Bland annat har kostnaden för batterier sjunkit mer än vad forskare och industri har räknat med.

Miljömässigt är det här idag det bästa alternativet. Även sett ur en så kallad livscykel-analys - där både tillverkningens och användandets utsläpp räknats in – är elbilen bättre än en motsvarande dieselbil. Tyska TÜV har nyligen räknat på detta. En elbil drivs av el från batterier som laddas upp med el. En nackdel kan vara osäkerheten kring bilens räckvidd, samt ett relativt högt inköpspris. En förutsättning för miljövinst är också att den el bilen laddas med kommer från förnybara energislag. Idag är bilen mest lämpad för körning i stadstrafik. Mest nytta av elbilen har den som tar sig till arbetet på en laddning och som har möjlighet att ladda batterierna där innan hemfärd. Då utnyttjas potentialen på bästa sätt.

Elbilar med utökad räckvidd, så kallad räckviddsförlängare, innebär att en elbil enligt ovan utrustats med en förbränningsmotor som startar när strömmen i batterierna är slut, och man kan fortsätta färden utan att stanna för att ladda. Endast ett fåtal modeller på marknaden kan fås med en räckviddsförlängare idag. Konstruktionen i dessa skiljer sig något från till exempel en ladd-hybrid.

Elhybridfordon

Hybridbil har både en förbränningsmotor och en elmotor. Vanligt förekommande är en normal bensinmotor fram samt en elmotor som driver på bakaxeln. Olika varianter finns. Verkningsgraden för bilen blir bättre eftersom energi från både motorn och bilens inbromsning kan användas för att ladda upp batteriet eller hjälpa till att driva bilen vid lägre hastigheter.

Laddhybriden är konstruerad som en vanlig elhybrid, men de har något större batterier för att kunna köras längre på el och dessutom möjlighet att ladda detta från ett vägguttag, som en elbil.

Gasdrivna bilar

Bilar som drivs av fordonsgas (natur eller biogas, metan) är vanligt förekommande hos kommun och landsting samt i taxi-verksamhet. Även bussar och renhållningsfordon kör på CNG (Compressed Natural Gas). Vanligtvis används en bensinmotor som optimerats och anpassats för att även kunna köras på gas. Förvånande nog är de inte lika populära hos privat-bilisten, trots att priset ofta bara är marginellt högre än för en motsvarande bensinbil. De är billiga i drift, nackdelarna kan vara räckvidden (beror på modell) samt att tankställen för gas kan vara knepigt att hitta på landsbygden, samt utomlands. Alla länder i Europa använder inte CNG-fordon.

  • CNG, Compressed Natural Gas, är det vi använder i Sverige, tank-processen är enkel. Utsläppen blir lägre oavsett om det handlar om naturgas - som är fossilt - eller biogas, som är förnybart.
  • LPG, Liqiud Petroliom Gas, används inte i Sverige men är betydligt vanligare i Centraleuropa. Kräver helt annan teknik i bilarna och det är således inte möjligt att förväxla de två gas-typerna.

Bränslecellfordon

En så kallad vätgasbil får sin energi genom en reaktion mellan vätgas och syre i luft. Då får man el och vattenånga, vilket blir bilens enda utsläpp i drift. Konstruktionen blir dock intressant ur miljösynpunkt först den dag vätgas kan framställas av förnyelsebar energi. Även andra bränsletyper skulle vara aktuella för den här typen av el-framställning och samlingsnamnet för biltypen är då bränslecellsfordon. På världens vägar rullar endast några prototyper och tankställena är få.