Skattebomben

På Motormännens uppdrag har Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet (SPBI), som är en branschorganisation för drivmedels-, bränsle- och smörjmedelsbolagen i Sverige, tagit fram statistik över hur bensin- och dieselbeskattningen har utvecklats under de senaste 30 åren.


Som grafiken här bredvid visar är det frågan om dramatiska ökningar:
1986 var bensinskatten 2,20 kronor per liter. I år är den 5,85 kronor. Efter årsskiftet – om regeringens budget går igenom – blir den 6,33 kronor. 1986 var dieselskatten 53 öre per liter. I år är den 5,05 kronor. Efter årsskiftet väntas den bli 5,58 kronor.


Till det ska läggas moms på 25 procent på försäljningspriset. Ökningen av drivmedelsskatterna är delvis ett resultat av att de årligen höjs i takt med konsumentprisindex (KPI), men också av grön skatteväxling. Fram till början av 1990-talet togs det till exempel ut en speciell kilometerskatt på dieselbilar.


– När den togs bort 1993 höjdes i stället skatten på drivmedlet. Målsättningen är att det på sikt ska vara samma skatt på bensin och diesel. Inom EU är det hittills bara Storbritannien som har nått dit, säger Ebba Tamm på SPBI. Om några år kommer drivmedelsskatterna att höjas ytterligare.

 

Från och med 2017 vill regeringen införa ett indexsystem som gör att skatten på bensin och diesel årligen automatiskt höjs med två procent. Den extra höjningen kommer innebära att skatten stiger med cirka 50 procent på 10 år och 120 procent på 20 år.


I valrörelsen lovade Socialdemokraterna att bensinskatten inte skulle höjas. I våras bröt regeringen det löftet och aviserade en höjning av skatten på bensin och diesel med 44 respektive 48 öre. I somras förklarade finansminister Magdalena Andersson att skatten behövde höjas ännu mer, med 48 respektive 53 öre från årsskiftet.


– Det är naturligtvis inget lätt beslut att fatta, men det är en del utgifter som blivit högre än vi kände till. Bland annat försvarsöverenskommelsen som blev dyrare än vad vi kanske hade tänkt, förklarade finansministern för TT.


Höjningen av skatten på bensin och diesel beräknas ge 3,9 miljarder kronor till statskassan under 2016, enligt finansdepartementets beräkningar. Motormännens vd Fredrik Daveby är mycket kritisk till skattehöjningen.


– Den är fullständigt orimlig. Höjningen drabbar allra mest dem som bor på landsbygden och inte har något alternativ till bilen. Dessutom vill man indexera skatteuttaget.


I budgetpropositionen skriver regeringen bland annat att den vill intensifiera insatserna för att nå en fordonsflotta fri från fossila bränslen samt att ”höga drivmedelspriser ökar efterfrågan på mer bränslesnåla bilar och alternativa transportmedel. Energiskatten på bensin och dieselbränsle bör därför höjas”.

 

– Sanningen är att regeringen återigen mjölkar sin kassako privatbilismen för att få pengar till annat. Visserligen skjuter man till några kronor till supermiljöbilspremien, men det är alldeles för lite, säger Fredrik Daveby.


– Pengarna som anslås till supermiljöbilspremien räcker till cirka två procent av alla bilar som kommer att säljas i Sverige under nästa år. Med den takten tar det 50 år att ställa om bilparken i miljövänlig riktning. Det är helt orimligt.


Vad bör man göra i stället?
– Det är fel att höja skatten på bensin och diesel. Men gör man det, bör pengarna åtminstone gå till infrastrukturprojekt som minskar köerna och gör vägarna säkrare och till att ställa om fordonsflottan så att den är fossiloberoende år 2030.

 

Denna sida hänvisar till tidningen Motor:
Nummer 10 2015

Drivmedelsskatt

(kronor per liter)

undefined

 

 

Läs även

Dubbelstöten

Sveket mot miljöbilarna