Sveket mot miljöbilarna

Med en laddhybrid kan genomsnittssvensken göra sina vardagsresor helt utsläppsfria. Trots det halveras supermiljöbilspremien för laddhybrider från årsskiftet.


– Det riskerar att leda till minskad försäljning av laddhybrider, vilket inte är bra för miljön, säger Irene Bernald, informationschef på Audi i Sverige.

 

I Motor 2015-09 kunde vi visa att laddhybrider – bilar som har ett batteri som kan laddas från elnätet men också en förbränningsmotor som tar över när batteriet tar slut – är ett miljövänligt alternativ till vanliga bensin- och dieselbilar.


Sveriges populäraste laddhybrid, Mitsubishi Outlander
PHEV, till exempel, går upp till fem mil på en laddning. Det är tillräckligt för att genomsnittsbilisten ska klara vardagen utan förbränningsmotorn. Om bilen laddas med ström från förnybara energikällor blir körningen helt utsläppsfri.


I regeringens budgetförslag, som i dagarna behandlas av riksdagen, har anslaget till den så kallade supermiljöbilspremien höjts med 226 miljoner kronor, vilket applåderas av en enig bransch. Försäljningen av supermiljöbilar har nämligen kraftigt överstigit förväntningarna med resultat att pengarna till premien har tagit slut i förtid. 2014 tog pengarna slut i oktober. I år var de slut redan i augusti.


Supermiljöbilspremien innebär att den som köper en bil som släpper ut under 50 gram koldioxid per kilometer får en subvention på 40 000 kronor från staten.


Det ska framöver dock inte gälla alla bilar. Från och med årsskiftet vill regeringen halvera premien till laddhybrider.


– Det är helt enkelt för att marknadsförutsättningarna när det gäller laddhybrider har förändrats. Behovet av subventioner är inte lika stort längre, förklarade miljöminister Åsa Romson (MP) i höstas.


Tjänstebilsexperten Ronny Svensson på företaget Ynnor håller inte med.
– Medan elbilsförsäljningen har ökat med mer än 150 procent hittills i år har laddhybridernas andel av nybilsförsäljningen minskat.


Svenska Audis informationschef Irene Bernald säger att supermiljöbilspremien har ett väldigt viktigt symbolvärde.
– Det är märkligt och olyckligt att man halverar premien för en viss typ av teknik och i stället väljer att stötta en annan när man har ett tydligt mål att minska fossilberoendet.
I stället borde man inrikta sig på att minska bilarnas miljöpåverkan totalt, och inte diskvalificera en viss teknik.


Argumentet mot laddhybriderna är att de kan köras på bensin och diesel, vilket inte är bra för miljön?

– Med laddhybrider kan de allra flesta pendla utsläppsfritt till jobbet, det vill säga en klar majoritet av människors körningar. Fördelen med den här tekniken är att det går att använda bilen även för längre sträckor när det behövs. Alternativet är att i stället skaffa sig en extra bil för längre resor.


Hur kommer sänkningen att påverka försäljningen?

– De flesta som köper en el- eller laddhybridbil måste bland annat investera i laddmöjligheter hemma i bostaden. Premien är ett bidrag till att kunna göra det, förutom att den sänker inköpspriset något. De här bilarna är i dagsläget något dyrare än andra bilar. För att motivera ett köp behövs det en knuff. Risken är att sänkningen minskar försäljningen.


– Den här typen av förändringar gör att osäkerheten och tveksamheten ökar.


Statssekreterare Yvonne Ruwaida (MP) på miljö- och energidepartementet säger till Motor att laddhybrider är bra och viktiga under en övergång mot bilar med nollutsläpp.


– Vi vill öka incitamenten för bilar med nollutsläpp. Laddhybriden har i dag fördelen att de är billigare att köpa och de har ett säkrare andrahandsvärde än bilar med nollutsläpp som elbilar.


I budgetpropositionen föreslår regeringen också att den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för elbilar, laddhybrider och gasbilar förlängs till och med 2019.


– Det är bra. Men samtidigt sänks avdraget med 6 000 kr till 10 000 kr per år. Det är i dag billigare än någonsin att ha förmånsbil, och då förstår jag inte varför regeringen vill höja skatten för just dem som kör gas- och laddbilar, de mest klimatanpassade bilarna, säger Ronny Svensson.


Vad leder det till?
– Det är alldeles för mycket hattande och petande. Vi behöver stabila spelregler och veta vad som gäller tio år framåt eller så.


Fotnot: I januari 2017 hoppas regeringen kunna införa ett så kallat bonus-malus-system. Det innebär att subventioner av bilar med mindre utsläpp kommer att finansieras av en straffbeskattning av bilar med högre utsläpp.

 

Denna sida hänvisar till tidningen Motor:
Nummer 10 2015

SUPERMILJÖBILAR. Supermiljöbilspremien ger den som köper en bil som släpper ut mindre än 50 gram koldioxid per kilometer en subvention på 40.000 kronor. Men från och med årsskiftet vill regeringen halvera premien till laddhybrider – trots att även de går att köra utsläppsfritt.

 

Läs även

Dubbelstöten

Skattebomben