681 offer för viltolyckor på tio år

70 personer per år omkommer eller skadas svårt i viltolyckor i trafiken. Många av olyckorna inträffar på vägar som saknar viltstängsel.
– Ett bra uppsatt viltstängsel minskar de allvarliga viltolyckorna med cirka 80 procent, säger Lars Ekman som är trafiksäkerhetssakkunnig på Trafikverket.

 

På Motors uppdrag har Trafikverkets experter tagit fram ny statistik över antalet personer som under perioden januari 2006 till och med augusti 2016 dödades eller skadades svårt i viltolyckor i trafiken, sammanlagt 681 personer.


Genomgången visar bland annat att:
• Jönköpings och Västra Götalands län är de mest olycksdrabbade länen.
• Örnsköldsvik är den kommun där flest personer dödas eller skadas allvarligt.
• E4 och E45 är mest olycksdrabbade.
• En majoritet av olycksoffren är medelålders män.
• Flest olyckor inträffar på statliga vägar.
• Den enskilt mest olycksdrabbade månaden är juli.
• Många av olyckorna inträffar kvällstid.

 

Effektkatalogen

Enligt Trafikverkets så kallade effektkatalog är det ur skadesynpunkt mest angeläget att minska antalet älgolyckor, som är den viltolyckstyp som leder till flest allvarliga skador på människor.


I dag finns det cirka 780 mil viltstängsel utmed de svenska statliga vägarna. Behovet är dock mycket större. På många håll i Sverige saknar även viltrika och olycksdrabbade vägavsnitt stängsel.
– Vi kommer att sätta upp mer viltstängsel, men det finns i dag ingen målsättning om att vi ska stängsla in ett visst antal kilometer väg per år eller liknande, säger miljöspecialist Henrik Wahlman på Trafikverket.


– Bra uppsatta viltstängsel tar bort cirka 80 procent av de viltolyckor som leder till allvarliga personskador eller dödsfall, och är samhällsekonomiskt mycket effektiva. Men då gäller det att stängslen är uppsatta på rätt sätt, på rätt platser, med rätt anslutningar och är rätt underhållna. Annars kan de till exempel leda in djuren på fel sida av stängslet och då är risken att vi får fler olyckor.


Varför sätter ni inte upp fler viltstängsel om de är effektiva?
– Eftersom det bara är en liten del av viltolyckorna som leder till allvarliga konsekvenser för människor har det ur trafiksäkerhetssynvinkel varit effektivare att satsa pengarna på att mötesseparera vägar. Man räddar helt enkelt fler liv per satsad krona på att sätta upp mitträcken.


– Jag tycker att vi bör satsa mer pengar på att sätta upp viltstängsel, framför allt på sträckor som vi vet är olycksdrabbade. Det är också på gång.

 

Flera lösningar

Viltstängsel är inte det enda sättet att minska antalet viltolyckor. Andra viktiga åtgärder är att bygga säkra vägövergångar för viltet i form av speciella broar eller tunnlar, öka siktröjningen, vara snabbare med att ta bort ris och buskar som röjs längs med vägarna, temporärt sänka hastigheten på extra utsatta vägavsnitt och sätta upp saltstenar i skogen som gör att djuren inte söker sig ut på vägarna för att slicka i sig vägsaltet.


– Trafikverket driver också några intressanta försök med att bland annat skapa speciella viltövergångsställen där digitala skyltar aktivt varnar bilister när ett djur är på väg ut i vägen, säger Henrik Wahlman.

 

Läs även

Bygg fler viltstängsel!

Viltvägarna

Plötsligt stod en älg på vägen

 

Denna sida hänvisar till tidningen Motor:
Nummer 8 2016

Mest olycksdrabbade kommunerna

Antalet omkomna och svårt skadade i viltolyckor jan 2006-aug 2016

 

undefined

 

Mest olycksdrabbade vägarna
VägAntal
E4 40
E45 32
27 23
26 20
70 15
92 15
E22 14
23 13
50 13
56 13 
31 12
E18 12
25 11
61 11
E6 11
E14 10
153 9
21 7
62 7
68 7
83 7
E10 7
E12 7
E20 7
30 6
44 6
76 6
84 6
195 6
292 6