Drar din nya bil mer bränsle än din gamla?

Bilarna blir snålare på pappret och enligt statistiken. Men ser vi samma positiva utveckling i verkligheten? Vi får ofta samtal om att förbrukningen som tillverkaren angivit inte stämmer överens med verklig körning. Det kan visserligen finnas olika skäl, men något som blivit allt vanligare är att biltillverkarna anpassar bilarna strikt efter gällande testprocedur. Testerna som var tänkta att hjälpa konsumenten utnyttjas nu istället av tillverkarna, och resultaten har hamnat långt från verkligheten. Motormännen reder ut begreppet Cycle-Beating!

 

Flera olika faktorer påverkar bilens bränsleförbrukning. Vikt, luftmotstånd, friktion och en hel rad massa annat. Men även om vi räknar bort strömförbrukare, luftkonditionering och samtidigt pumpar extra luft i däcken så går det ändå inte att komma ner i den förbrukning som tillverkaren har lovat. Fenomenet är välkänt, och har faktiskt gett upphov till ett eget begrepp: Cycle-Beating. Fritt översatt blir det ungefär ”överträffa en körcykel”.

 

Biltillverkarna har de senaste åren mer och mer anpassat bilen för en enda sak, nämligen att prestera så bra som möjligt i förbrukningstesterna. Motorns mjukvara, turbons styrsystem och växellådans utväxlingsförhållande är exempel på saker som har finjusterats till maximal precision för att klara de fast bestämda cyklerna som testerna består av. Här presenterar vi några utdrag ifrån dessa tester:

  • Elva sekunder efter att ha startats accelererar bilen till en hastighet av femton kilometer i timmen under en tid av fyra sekunder. Den håller därefter konstant fart i åtta sekunder, och bromsar sedan till stillastående under fem sekunder. Därefter står bilen stilla i 21 sekunder.
  • Sedan accelererar bilen till 32 kilometer i timmen på tolv sekunder. En bil med manuell växellåda växlas enligt följande: fem sekunder i första växeln, växling i två sekunder, och sedan fem sekunder i andra växeln. Farten hålls i 24 sekunder varefter bilen bromsas in under elva sekunder och därefter står stilla i 21 sekunder.
  • Efter 195 sekunder och en teoretisk sträcka på 994 meter är den första delen av körcykeln avklarad. Kombinerat med det andra delmomentet ”EUDC”, som innehåller fler och längre sträckor, blir den totala teoretiska sträckan drygt 11000 meter.

Med allt detta stillastående i ”stadskörning” är det enkelt att förstå anledningen till att start-stopp införts på senare år. Biltillverkarna har på så vis kunnat ange en lägre förbrukning vid körning i stadstrafik, trots att förbrukningen i de moment då bilen är rullande inte har påverkas alls.

 

Tillverkarna bygger bilar efter testerna - inte verkligheten

För att utnyttja testerna anpassas varje parameter i bilen efter accelerationen precis så som testet föreskriver för att nå så låg bränsleförbrukning som möjligt. Att prestera så bra som möjligt i testerna är tillverkarnas främsta mål, men tyvärr sker det ofta samtidigt som tillverkaren måste ”ta höjd” för att bilen kanske inte blir riktigt lika effektiv under alla andra situationer som inträffar under verklig körning. Acceleration och bromssträcka ser inte alltid ut precis som de gör i testerna, och i vissa situationer drar bilen helt enkelt mycket mer bränsle än vad vi tror. I en del fall kan en tung högerfot vara en orsak till att bilen drar mer, men ofta handlar det nuförtiden just om att fabriken anpassat bilen enligt väldigt exakta parametrar.

Så länge accelerationen sker enligt det strikta körmönstret i testet kan bränsleförbrukningen se rimlig ut. Men den som vill komma upp i fart något snabbare än så riskerar att öka förbrukningen långt mer än vad som går att läsa sig till i resultaten från testerna som tillverkaren byggt bilen för att klara.

 

Alla bilar testas idag enligt något som kallas för NEDC. Det står för New European Driving Cycle och denna är till skillnad ifrån sitt namn inte alls ny då delar av den härstammar från 1970-talet. Trots detta testas allt från konventionella fordon till hybrider och laddhybrider enligt samma mönster. Laddhybrider ges dessutom fördelar i och med en komplicerad teoretisk beräkningsmodell kallad ”viktad förbrukning”. Detta omfattar en variant av körcyklerna som gör att biltillverkaren kan stoltsera med utomordentligt fina förbrukningssiffror för en laddhybrid-modell.

 

I verkligheten skulle dessa test motsvara körning där en laddhybrid skulle behöva stanna och laddas ungefär var 75:e kilometer. Resultatet enligt denna viktade förbrukning motsvarar inte alls förbrukningen så som den ser ut i de flesta trafiksituationer.

Att marknadsföra laddhybrider, och andra fordon för den delen, som att de vid körning kan förväntas prestera enligt dessa förbestämda körsträckor torde anses helt vilseledande. Merparten av Sveriges motorjournalister känner väl till biltillverkarnas knep, och anger ofta i sina tester vad verklig förbrukning faktiskt innebär. Alternativt så redovisas den förbrukning som bilen presterade under testet.

 

För dig som funderar på att köpa en ny bil följer här några goda råd:

  • Ta inte för givet att de förbrukningssiffror som biltillverkaren eller återförsäljaren anger kommer att motsvara förbrukningen vid verklig körning. Ta del av oberoende biltester ifall dessa kartlagt hur mycket förbrukningen avviker från det biltillverkaren lämnat som uppgift till vägtrafikregistret.
  • Laddhybrider klarar sig olika långt på el. Läs noga om just den bil du är intresserad av, och jämför. Mest nytta av en laddhybrid har den som klarar sin dagliga körsträcka på el och laddar både hemma och på jobbet. Officiella förbrukningssiffror för laddhybrider kan vara missvisande. En längre resa skulle kräva mycket frekventa ladd-stopp för att komma ned i den låga förbrukning som bilen marknadsförs med.
  • Titta noga på vad bränsleförbrukningen blir vid den typ av körning som är vanligt förekommande för dig. Kör du mycket landsväg? Titta då på en bil med låg förbrukning vid landsväg, förbrukning vid stadskörning påverkar då bilens snittförbrukning i relativt låg utsträckning. Kör du mest i stan? I så fall kan en hybrid vara fördelaktigt, men så snart du kör mer landsväg försvinner nyttan snabbt med denna teknik och förbrukningen blir mer som den för en konventionell bil.

Problemet med att bilen drar mer bränsle än vad säljaren uppgett är inte heller något som du kan förvänta dig att få rätt för vid en reklamation eller anmälan till ARN. Motorbranschens Riksförbund, MRF, skriver själva att uppgifterna bygger på ”en typ av körning som med tiden avlägsnat sig ifrån körning i vanlig trafikmiljö”, och att siffrorna bara ska ses som jämförelse mellan olika bilar. Allmänna Reklamationsnämnden menar i ett fall där anmälaren visat att bilen drar 10.1 liter per 100 kilometer istället för 6.8 liter per 100 kilometer att ”EU:s normer inte kan ses som en för säljaren bindande utfästelse” och att bilen inte enbart på grund av detta kan anses felaktig.

 

Enligt exemplet ovan skulle bilen under en period på fem år, en genomsnittlig årlig körsträcka om 1200 mil samt ett bensinpris på 13 kronor per liter kosta totalt 78 000 kronor i bränsle, istället för 53 000 kronor ifall bränsledeklarationen stämt överens med verkligheten. En skillnad på 25 000 kronor! Det här är en dold ekonomisk fälla som tyvärr drabbar många hushåll.

 

För konsumenten är förutsättningarna att som lekman kunna lita på den information om bränsleförbrukning som bilförsäljaren ger mycket dåliga. Det är en sorglig verklighet för bilköpare. I den konsumentrapport som ges ut av Konsumentverket anges bilbranschen vara ett särskilt fokusområde under kommande period.

 

Vågar vi hoppas på tuffa tag? Vi ställde frågan till Malin Johansson, jurist på Konsumentverket.

 

Hur kommer det sig att branschen inte kan hållas ansvarig för löften som ges i marknadsföringen?

- Marknadsföringen av bilars förbrukning skulle kunna ses som vilseledande, men eftersom bilarnas testresultat uppfyller kraven för typgodkännande i enlighet med gällande rätt har vi ingen möjlighet att angripa marknadsföringen.

 

Gör ni några insatser för att ändra situationen till det bättre?

- I dagsläget avvaktar vi det nya europeiska regelverket.

Att löften i samband med köp av bilen inte ens kan anses vara just löften är oerhört problematiskt för alla de konsumenter som förutom att känna sig lurade också står med ökade bilkostnader som de inte kan göra något som helst åt.

 

Det är angeläget att bilförsäljare tar ett större ansvar för bilarna som säljs. Testcyklerna har under många år kritiserats för att inte motsvara verklig körning, både i och med det utnyttjande som Cycle-Beating innebär men även som en reaktion på VW:s dieselskandal. EU har påskyndat införandet av nya testförfaranden och dessa kan komma att införas under de närmaste åren. Motormännen anser att mer kan göras för att ge konsumenten större möjlighet att få rätt vid en reklamation av avvikande förbrukning.