Elbilsrevolutionen

Det svenska transportsystemet står inför en revolution. 2030 ska utsläppen av koldioxid och andra klimatpåverkande växthusgaser ha minskat med 70 procent. 2050 ska transportsystemet vara helt fossilfritt. Vi har kartlagt de kommande årens största utmaningar.

Motormännens vd Fredrik Daveby tror att omställningen är möjlig:

– Men då måste det vara enkelt, bekvämt och ekonomiskt fördelaktigt att göra rätt. Ett av de största hoten är att politikerna skattar ihjäl omställningen, att de inte har förstånd att hålla fingrarna borta från de hållbara alternativen när skatteintäkterna från fossila drivmedel minskar. Samtliga riksdagspartier utom Sverigedemokraterna är överens om att Sverige 2030 ska ha en fossiloberoende fordonsflotta, det vill säga att de klimatpåverkande utsläppen då ska ha minskat med 70 procent jämfört med 2010.

 

Framtidens förändringar

Motormännens tidning Motor har granskat utredningar och intervjuat experter, forskare och debattörer om hur omställningen ska gå till. De flesta är överens om att den bör vila på följande ben:


• Energieffektivare fordon.
• Fossila drivmedel ersätts av biodrivmedel och eldrift.
• Ändrade resande- och transportmönster.
• Förbättrad infrastruktur.
• Överflyttning till mer effektiva transportslag.

– Och långsiktiga spelregler. När konsumenterna vet vad som gäller på lång sikt är det enklare att fatta kloka beslut. Den möjligheten ges tyvärr inte i dag. Biogasen är ett bra exempel på hur det inte bör fungera. Den är skattebefriad fram till 2020. Vad som händer därefter är det ingen som vet. Det är klart att man inte vågar köpa en biogasbil under sådana förutsättningar, säger Carl-Erik Stjernvall, teknisk expert på Motormännen.

 

– Lika viktigt är teknikneutralitet. Det är de skadliga utsläppen som ska begränsas Om du sedan kör en bil som går på till exempel biogas, vätgas, el eller biodiesel spelar ingen roll. Trots klimatmålen ökar försäljningen av fossila drivmedel, till viss del beroende på det låga oljepriset, men också på grund av ökad bilförsäljning och ökat bilresande.

 

Fler bilar 2015

År 2015 registrerades i Sverige 345 000 nya personbilar, vilket är en ökning med 13,5 procent jämfört med 2014. Av de nya bilarna var 17,5 procent miljöbilar. Enligt statistik från myndigheten Trafikanalys var de personbilar som förra året skrotades i genomsnitt 18 år gammal. 40 procent av personbilsflottan var 13 år eller äldre. Det innebär att många av dagens bensin- och dieselbilar kommer att rulla på de svenska vägarna även efter 2030. Ett enkelt sätt att minska utsläppen av skadliga växthusgaser är därför, enligt Carl-Erik Stjernvall, att öka andelen biodrivmedel i befintliga bensin- och dieselbilar.

 

– Det innebär att en bil som i dag är klassad som en bensinbil i framtiden ska kunna klassas som en miljöbil om den tankas med ett förnybart drivmedel. Det tyska förbundsrådet vill att det från och med 2030 ska vara förbjudet att sälja nyproducerade bensin- och dieselbilar. Ett förslag som klimatminister Isabella Lövin (MP) är positiv till.

 

Men Mattias Goldmann, vd för tankesmedjan Fores, är tveksam:

– Att förbjuda vissa drivmedel är bättre än att förbjuda förbränningsmotorn. Men som EU-medlem kan Sverige inte göra det på egen hand. I stället får vi via en kvotplikt slå fast en utfasningsplan för det fossila och klimatvidriga, med särskild initial stimulans för rena och förnybara drivmedel.

DAGENS BILPARK I SVERIGE

De svenska bilarnas fördelning när det gäller drivmedel.

Bensin 4 122 787
Diesel 1 657 673
Etanol 226 799
El, elhybrid, laddhybrid    78 341
Natur-/biogas 45 180
Motorgas (LPD/gasol) 462
Gengas 39
Vätgas 20

 

 

Denna sida hänvisar till tidningen Motor:
Nummer 9 2016

EU-regler gör det svårare  att göra Sverige fossilfritt

 

EU-regler försvårar för Sverige att nå målet om en fossilfri fordonsflotta.

– Så länge regeringen inte fattar egna beslut utan bara följer EU kommer vi aldrig få någon förändring. Sverige måste våga ta egna initiativ och gå före, säger Carl-Erik Stjernvall på  Motormännen.


Den svenska drivmedelsskatten består av två delar (förutom moms): koldioxidskatt och energiskatt. För att stärka biodrivmedlens konkurrenskraft är de temporärt befriade från energiskatten och helt befriade från koldioxidskatten. Enligt beslut av EU gäller skattebefrielsen bara ett par år i taget, till och med 2018 för flytande drivmedel och till och med 2020 för gas. Skattebefrielsen anses av många som en viktig stimulans för att öka användningen av biodrivmedel. Men eftersom befrielsen bara gäller för några år i taget har intresset för att investera i såväl fordon som anläggningar för produktion av biodrivmedel hämmats. Risken för att skattebefrielsen inte kommer att bestå anses alltför stor.

 

– Enligt EU-kommissionen får vi inte justera skatten och den vägen göra biodrivmedlen billigare än dess fossila motsvarighet, säger Per Wollin på Naturvårdsverket.

 

– Men det går att komma runt EU-reglerna genom att införa en kvotplikt. Det innebär att drivmedelsleverantörerna tvingas att succesivt blanda in alltmer biodrivmedel i bensin och diesel. Med den typen av åtgärder går det att minska användningen av fossila drivmedel utan att behöva byta ut bilparken i samma takt. Jonas Jacobsson Gjörtler, Moderaternas gruppledare i riksdagens miljö- och jordbruksutskott:

 

– Kvotplikten bör utformas som en reduktionsplikt. Det betyder att det är minskningen av klimatutsläpp som räknas, inte inblandningsvolym. Ett sådant system skulle ge långsiktiga spelregler för producenterna av biodrivmedel. Det är biodrivmedel som till stor del kan produceras av skogs- och jordbruksråvara som finns i Sverige. Motormännens Carl-Erik Stjernvall säger att det viktiga är att de skadliga utsläppen begränsas.

 

– Om du sedan kör på el, vätgas, biogas eller biodiesel spelar ingen roll. Jag tycker inte att man ska fokusera på valet av teknik, utan på resultatet. Enligt förespråkarna skulle en satsning på biodrivmedelsfabriker kunna ge tusentals nya jobb runt om i Sverige. I dag importeras nästan allt fordonsbränsle som används i Sverige.

 

Läs även

Elbilarna är här på riktigt

Fler laddplatser behövs

Mer gods kan gå på järnväg