Lappsjukan

Varje år orsakar fläckvis lagade vägar allvarliga trafikolyckor. Nu slår vägexperten Johan Granlund larm.
– I en del av olyckorna skadas människor allvarligt eller omkommer. Det är olyckor som är helt onödiga, säger han.

 

Under 17 år arbetade han med vägars underhåll och bärighet på Vägverket. I dag är Johan Granlund expert på vägteknologi vid konsultföretaget WSP.


– Trasiga vägar är farliga vägar och måste lagas. Det är alla överens om. Men vid enklare underhåll, till skillnad mot när vägen får helt ny vägbeläggning eller till och med förstärks, är det vanligt att väghållare beställer fläckvis lappning för att spara pengar.


– Låt säga att landsvägen har fått en grop som är åtta centimeter djup och några kvadratmeter stor. Den fylls med asfaltmassa så att vägbanan blir jämn.
Många betraktar då lagningen som färdig. Men sådan lagning kan leda till svåra trafikolyckor och bryter mot vägreglernas krav.


Varför då?
– Under vissa väderförhållanden kan smala asfaltlappar leda till stora friktionsskillnader i vägbanan, vilket vid hård bromsning kan orsaka sladdolyckor.


Om du kör fort?
– Det kan räcka att du kör i 60–70 kilometer i timmen för att få sladd vid hård bromsning.


Ofta är det den högra sidan av vägbanan som är lappad. Resultatet kan bli att hjulen på bilens vänstra sida greppar vägbanan när du bromsar, medan hjulen på högra sidan inte greppar.


– Risken är då stor att drabbas av våldsam sladd – framför allt om bilen saknar antisladdsystem – och snurrar över i mötande körfält. Har du otur kolliderar du med ett mötande fordon, dessutom med bredsidan först som har en betydligt klenare deformationszon än fronten.


Hur vanligt är problemet?
– Det finns en rad exempel på olyckor som orsakats av ”dödens fläcktyfus” – fläckvis lappad asfalt. Ett talande exempel inträffade på måttligt trafikerade riksväg 61. Vägkanterna lappades in mot en kort men tvär kurva. Två veckor senare hade det inträffat fem olyckor i kurvan, olyckor som tveklöst berodde på att asfaltlapparna var blanka som ett glaserat klinkergolv. Johan Granlund säger att riskerna med lappad asfalt ökar vid vissa väderförhållanden.


– Vid lappning av gropar används ofta finkornig asfaltmassa med mycket bindemedel. Lapparna har ofta mer svärta eller mindre skrovlighet än vägbanans gamla grådaskiga asfalt.

 

Vägytans skrovlighet är viktigare än bildäckens mönsterdjup. När det kommer vatten på blanka lappar, till exempel vid regn, kan de bli såphala.


– Problemen med färgskillnad uppstår främst på senhöst och under vintern, då det på morgonen kan vara tunn is på vägbanan.


När solen kommer fram, smälter den tunna isen snabbt på de svarta lapparna. Lapparna kan då ge sommarfriktion, medan resten av vägytan är hal som en skridskobana. Vid hård bromsning blir resultatet ofta sladdolycka.


Hur många olyckor kan kopplas till detta?
– Trafikverket har visat att andelen sidokrockar vid mötesolyckor är 17 gånger högre på vintern än på sommaren. Min uppfattning är att en stor del av dessa sladdolyckor orsakas av olämpligt lappad vägbana.


Vad ska man göra?
– En relativt billig lösning är att efter att en grop i vägbanan har lagats, avsluta arbetet med att ytbehandla hela körfältets bredd, mellan kantlinjen och mittlinjen. Då skapas jämlik skrovlighet och svärta över hela körfältsbredden, vilket minimerar friktionsskillnaden i sidled.


– Självklart är det bästa att se till att vägarna är rätt dimensionerade från början. Då förebyggs många vägskador och därmed behovet av att över huvud taget utföra lagning genom fläckvis lappning.

 

Denna sida hänvisar till tidningen Motor:
Nummer 5 2016

Ojämna vägar ökar risken för allvarliga trafikolyckor

 

– Risken att råka ut för exempelvis en singelolycka ökar kraftigt om man kör på ojämna vägar, säger Motormännens trafiksäkerhetsansvarige Erik Kjellin.

 

Forskningen är överens om att det finns ett starkt samband mellan vägbanans kvalitet och olycksfrekvens. Ojämnt underlag innebär sämre kontakt mellan väg och däck, vilket ger försämrat grepp.


– Störst negativ effekt på trafiksäkerheten har vägbanans kvalitet när det är halt och när det regnar. Skrovlig vägyta leder dessutom till försvårad vinterväghållning. Vatten som samlas i sprickorna fryser till is vilket riskerar att försämra vägens tillstånd ytterligare, säger Motormännens trafiksäkerhetsansvarige Erik Kjellin.


– Ojämnheter i vägbanan gör att det även blir svårare att manövrera fordonen. Dessutom leder en ojämn vägyta bland annat till ökat buller, minskad komfort och förslitningar på fordonen.


En enkel jämförelse mellan standarden på de statliga vägarna och antalet omkomna i trafikolyckor visar på ett tydligt samband. Länen med högst antal trafikdöda i förhållande till befolkningens storlek finns främst i norra Sverige.
Det är också de län som har de sämsta vägarna, enligt Motormännens undersökning.


– Självklart beror skillnaden på flera faktorer än vägstandard, till exempel kollektivtrafikutbud, polistäthet och attityder. Men kvaliteten på vägarna har stor betydelse. Därför är det viktigt att de underhålls ordentligt.


Det behöver satsas mer pengar på vägunderhåll, inte mindre, säger Erik Kjellin.