Ny storsatsning på viltstängsel

Trafikverket vill satsa på en kraftig utbyggnad av viltstängsel under de  kommande åren. Detta enligt uppgifter till Motor. — Vi vill åtgärda alla vägar med hastigheter över 80 kilometer i timmen och mycket trafik, säger Anders Sjölund, nationell samordnare på Trafikverket.

I förra numret kunde Motor berätta att hälften av alla viltolyckor inträffar på mindre än 4 procent av det statliga vägnätet. Fram till alldeles nyligen har Trafikverket inte vetat exakt vilka vägavsnitt som är mest drabbade av viltolyckor, vilket har försvårat arbetet med att sätta in effektiva åtgärder. 

 

– Sedan några år tillbaka kompletterar jägarna polisens olycksrapportering. Det har gjort att vi numera har mycket mer exakta uppgifter än tidigare om var olyckorna inträffar, vilket innebär en stor potential att få ner antalet, berättade miljöspecialisten Henrik Wahlman. Med den nya rapporteringsmetoden som grund har verkets specialister utvecklat modeller för beräkning av viltolycksfrekvens och förekomst av viltolyckskluster.

 

– Det är kluster som delvis förändras över tid och som vi behöver ha koll på. Och det kan vi ha nu, säger Anders Sjölund. I dag finns det cirka 780 mil viltstängsel utmed de svenska statliga vägarna. Behovet är dock mycket större. På många håll saknar även viltrika och olycksdrabbade vägavsnitt stängsel. 

 

– För att kunna halvera antalet viltolyckor tror vi att cirka 600 mil av väg­ och järnvägsnätet behöver åtgärdas, det vill säga cirka 6 procent av det totala statliga infrastrukturnätverket. Trafikverket har i sitt så kallade inriktningsunderlag till regeringen förslagit att 450 mil av det statliga vägnätet åtgärdas under perioden 2018–2029.

 

– Det innebär bland annat viltstängsel i kombination med någon form av ”säkra passager”, till exempel viltvarningssystem, faunabroar/undergångar eller ekodukter, säger Anders Sjölund.

 

– Det behöver alltså inte vara viltstängsel i alla lägen. Teknikutveckling för viltvarning sker snabbt. Nya åtgärder utvecklas som påverkar val av och kombination av åtgärder. Bra uppsatta viltstängsel tar bort cirka 80 procent av de viltolyckor som leder till allvarliga personskador eller dödsfall, och är samhällsekonomiskt mycket effektiva. Men då gäller det att stängslen är uppsatta på rätt sätt, på rätt platser, med rätt anslutningar och är rätt underhållna. Annars kan de till exempel leda in djuren på fel sida av stängslet vilket innebär fler olyckor. Efter två–fyra kilometer bör det till exempel finnas passager, tunnlar eller broar, så att djuren säkert kan komma över till andra sidan vägen.

 

Motors granskning av viltolyckor

Granskningen av allvarliga viltolyckor i trafiken mellan januari 2006 och augusti 2016 visade bland annat:

• 681 personer omkom eller skadades allvarligt.

•  Jönköpings och Västra Götalands län är de mest olycksdrabbade länen.

•  Örnsköldsvik är den kommun där flest personer dödas eller skadas allvarligt.

• Flest olyckor inträffar på statliga vägar.

•  Den enskilt mest olycksdrabbade månaden är juli.

• Många av olyckorna inträffar kvällstid.

Denna sida hänvisar till tidningen Motor:
Nummer 9 2016

Dödade och svårt skakade i viltolyckor januari 2006 - augusti 2016

 

KönAndel
Man 67%
Kvinna 33%
ÅldersgruppAndel
0–6 1%
7–14 1%
15–17 2%
18–19 5%
20–24 14%
25–34 19%
35–44 21%
45–54 16%
55–64 12%
65–74 6%
75– 3%
MånadAndel
Januari 7%
Februari 5%
Mars 3%
April 3%
Maj 7%
Juni 13%
Juli 15%
Augusti 11%
September 14%
Oktober 11%
November 8%
December 5%
Tid på dygnetAndel i procent
00.00–03.59 16%
04.00–07.59 9%
08.00–11.59 8%
12.00–15.59 7%
16.00–19.59 27%
20.00–23.59 32%
VäglagAndel i procent 
Lös snö/snömodd 2%
Okänt 6%
Tjock is/packad snö 6%
Tunn is, vägbanan synlig 4%
Vägbanan torr 59%
Vägbanan våt/fuktig 24%
LjusförhållandenAndel
Dagsljus 23%
Gryning/skymning 16%
Mörker 58%
Okänt 2%