Viltvägarna

Hälften av alla viltolyckor inträffar på mindre än fyra procent av det statliga vägnätet. Trafikverket har nu identifierat landets mest utsatta vägavsnitt. Trots det sätter myndigheten inte upp viltstängsel där.

 

Antalet viltolyckor ökar. Enligt Älgskadefondsföreningens prognos väntas det i år inträffa upp emot 53 000 viltolyckor i vägtrafiken, vilket är drygt tio procent mer än i fjol som var ett rekordår. Störst är ökningen i Jönköpings län, 24 procent mellan januari och september i år jämfört med samma period 2015.


Slår Älgskadefondsföreningens prognos in kommer det i år i genomsnitt att inträffa sex rapporterade viltolyckor i timmen. Dygnet runt, året runt. Miljöspecialist Henrik Wahlman på Trafikverket berättar att Trafikverket tidigare inte har vetat exakt vilka vägavsnitt som har varit mest drabbade av viltolyckor, vilket har försvårat arbetet med att sätta in effektiva åtgärder.


– Sedan några år tillbaka kompletterar jägarna polisens olycksrapportering. Det har gjort att vi numera har mycket exaktare uppgifter än tidigare om var olyckorna inträffar, vilket innebär en stor potential att få ner antalet olyckor.


– Tack vare den förbättrade statistiken vet vi nu att cirka 50 procent av viltolyckorna på det statliga vägnätet inträffar på knappt 4 procent av vägarna. Att bara utgå ifrån var allvarliga olyckor – med dödade eller svårt skadade människor – inträffar räcker heller inte. Det är ofta slumpen som avgör om en viltolycka blir allvarlig eller inte.


Varför sätter ni inte upp viltstängsel på de olycksdrabbade vägsträckorna om ni nu vet vilka de är?
– Vi har inte hunnit. En del olycksdrabbade vägsträckor är kanske bara 100 meter långa. Att sätta upp viltstängsel där skulle gå snabbt, men risken är då att vi bara flyttar problemet i sidled och då har vi inte vunnit något. Viltstängsel innebär ju inte att djurens rörelser avstannar. Om exempelvis en älg som försöker korsa en väg stöter på ett viltstängsel, följer djuret ofta stängslet tills det får en möjlighet ta sig över vägen.


Vilket innebär?
– Att det behövs sättas upp längre sträckor med viltstängsel. Efter två–fyra kilometer bör det finnas passager, till exempel tunnlar eller broar, så att djuren säkert kan komma över till andra sidan vägen. Per-Anders Eriksson vid polisregion Öst är länsansvarig polis vid Nationella Viltolycksrådet i Östergötland:


– Trafikolyckor som beror på att föraren har väjt för ett djur finns ofta inte med i statistiken. Vi kan därför vara ganska säkra på att det finns ett mörkertal när det gäller antalet omkomna och svårt skadade personer.


Bör det sättas upp fler viltstängsel?
– Ja, stängsel är den mest effektiva metod vi har i dag. Visserligen kostar viltstängsel en del, men de betalar sig på sikt i form av färre skador på såväl personer, fordon som vilt.

 

Denna sida hänvisar till tidningen Motor:
Nummer 8 2016

Här sker flest viltolyckor

Örnsköldsvik är den kommun i Sverige där det inträffar flest allvarliga viltolyckor i vägtrafiken. Det visar Motors granskning.  Sedan 2006 har minst 23 personer skadats allvarligt i viltolyckor på statliga vägar i Örnsköldsvik, varav flera inträffade på E4. Nästan samtliga orsakades av att en älg plötsligt sprang upp på vägen.


Oiva Kuusela, ordförande för Motormännen i Örnsköldsvik, är upprörd.
– Det borde sättas upp viltstängsel i betydligt större utsträckning än i dag, inte minst på E4. Det finns på delar av vägen, men inte hela. Jag har flera gånger sett älgar, båda kalvar och kor, stå där.
– Vi har mycket björn i området som skrämmer upp älgarna på vägarna. För att inte djuren ska komma ut i trafiken krävs det ordentliga stängsel. Är de för låga eller för dåliga, tar sig älgarna över, framför allt stora tjurar.


Ett annat område där det ofta inträffar viltolyckor är Västerbotten.
– När jag en kväll i våras skulle köra hem till Vännäs efter att ha varit på ett styrelsemöte i Umeå med Motormännens klubb stod det plötsligt en älg ute på E12. Som tur var hann både jag och bilisten före mig uppfatta faran i tid och bromsa, säger Kjell Jonsson som är Motormännens vägombud i Västerbotten.
Sträckan saknar viltstängsel.

– Det borde sättas upp betydligt fler viltstängsel, framför allt på de stora vägarna. Då skulle många olyckor kunna undvikas.


Liknande uppfattning har Motormännens vägombud i Jämtland, Stig-Björn Sundell, som häromåret bara var någon decimeter från att kollidera med en älg.
– Plötsligt stod det tre älgar ute på vägen samtidigt som jag fick möte.
– Vårt problem här uppe är kombinationen av långa vägsträckor och lite trafik. Att då rent allmänt argumentera för
viltstängsel tycker jag är svårt ur ekonomisk synvinkel. Däremot bör man sätta upp viltstängsel på de mest trafikerade och olycksdrabbade vägarna, till exempel E45 och E14. Under perioden januari 2006 till augusti 2016 blev 30 personer i Skåne allvarligt skadade i samband med viltolyckor i vägtrafiken. Fyra dog.


Ungefär hälften av olyckorna inträffade i östra Skåne, flera på riksväg 21.
– Delar av vägen har viltstängsel, men det är långt ifrån tillräckligt.

– Ska vi få ner antalet olyckor behöver det sättas upp betydligt mer stängsel, säger Mikael Kullberg, Motormännens vägombud i östra Skåne.

 

Läs även

681 offer för viltolyckor på tio år

Bygg fler viltstängsel!

Plötsligt stod en älg på vägen