Hoppa till huvudinnehållet


Trafikpoliser

Färre lagbrott eller minskade resurser?

Under 2017 gjordes rekordfå nykterhetskontroller i trafiken. På tre år har kontrollerna mer än halverats. Utvecklingen är oroande, menar de riksdagspolitiker som tidningen Motor talat med.

Under en lång rad år har antalet trafikpoliser minskat i Sverige. Från nära 2 000 i början av 1980-talet till några hundra i dag. Sedan den nya polisorganisationen infördes har utvecklingen fortsatt.
I december kunde SVT rapportera att det för 15 år sedan fanns 200 trafikpoliser bara i Skåne. Nu ska 60 trafikpoliser täcka hela södra Sverige.

Tanken med den nya polisorganisationen är att alla poliser i yttre tjänst ska kunna hjälpa till i bevakningen av trafiken. Så fungerar det sällan i praktiken, menar poliser på fältet.

Enligt färska siffror från polisen som tidningen Motor tagit del av gjordes under 2017 endast 940 884 alkoholkontroller. Så sent som 2014 genomfördes två miljoner kontroller och fyra år tidigare, 2010, var antalet 2,7 miljoner. Det beror delvis på att polisen bytt strategi. I stället för massinsatser satsar trafikpoliserna på fler riktade insatser, som kontroller utanför systembolag och på udda tider.

Men det räcker inte som förklaring. En indikation på att antalet kontroller har betydelse är att antalet anmälda rattfyllerister de senaste fem åren minskat med en tredjedel.

Polisen kommer av allt att döma att bli en av de största frågorna i årets valrörelse. Polisens dåliga resultat i kombination med ett stort antal grova våldsbrott, i synnerhet i storstäderna, har gjort rättsfrågorna högaktuella. Till det kommer risken för terrordåd i Sverige, som bedöms som fortsatt hög.

Samtliga partier har polisfrågorna högt på prioriteringslistan

I regeringens budget för 2018 får rättsväsendet två miljarder kronor i ökade anslag, vilket ska gå till ”väsentligt fler polisanställda”.

Minst 25 000 poliser, fler i yttre tjänst och löneökningar på 3 000–4 000 kronor, är några av förslagen från allianspartierna. Men den som letar efter förslag om nykterhetskontroller och trafikpoliser får leta länge, både hos regeringen och oppositionspartierna.

Men samtliga partier som tidningen Motor varit i kontakt med tycker att trafikpolisen behöver mer resurser.

– Jag är oroad över den här utvecklingen. Det är som att man tror att trafikpoliser inte är viktiga längre. Vi är ute på ett sluttande plan om vi tror att vi kan ta resurser från alla andra delar av polisen för att klara det grova våldet, säger Pia Nilsson, Socialdemokraternas gruppledare i Trafikutskottet.

Jessica Rosencrantz (M), vice ordförande i Trafikutskottet, tycker att en grundförutsättning är att fler poliser utbildas och rekryteras. Om det inte finns tillräckligt många polisanställda, blir det svårt att stärka trafikövervakningen.

– Det är viktigt att resurser tillkommer så att polisen kan göra nödvändiga interna prioriteringar, för att också kunna möta behoven på våra vägar, säger hon.

En svårighet när det gäller trafikövervakningen är att många erfarna trafikpoliser kommer att pensioneras de kommande åren.

– Att bli en duktig trafikpolis tar tid och kräver erfarenhet. Trafikpoliser som jag haft kontakt med upplever att de inte får den uppbackning och tid som krävs för att lära upp ersättare till dem som går i pension, säger Centerpartiets Anders Åkesson.

Han varnar för en ond spiral, där mycket kompetens och kunskap går förlorad på kort tid. Utöver att göra faktiska kontroller på vägarna, menar Anders Åkesson att det finns en preventiv effekt om polisen oftare syns på vägarna.

– Det skulle snabbt ändra beteendet hos många som chansar. Upplevs risken att åka fast som större, så minskar benägenheten att ta risker, säger han.

”Många förare arbetar under fruktansvärda förhållanden.”

Enheter specialiserade på tung trafik

Moderaterna tycker att det blivit för luddigt hur trafikpolisen arbetar i dag och vill gärna studera hur andra länder organiserar sin verksamhet. Tysklands system nämns som en tänkbar förebild.

– Där finns enheter som är specialiserade på den tunga trafiken. Jag tycker att man ska titta på andra länder för att se om trafikpolisen kan bli mer tydligt organiserade än i dag, säger Jessica Rosencrantz.

Just kontrollerna av den tunga trafiken är ett annat område som varit eftersatt. Även dessa har över tid minskat kraftigt, trots att fler lastbilar rullar på Sveriges vägar.

Inom branschen anser man att många utländska åkeriföretag tummar på säkerheten, både när det gäller prestanda hos fordonen och när det gäller förarnas körtider. Det är en bild som delas av politikerna i Trafikutskottet.

– På sina håll är det riktigt bedrövligt. Många åkare från andra länder arbetar under fruktansvärda förhållanden och följer inte kör- och vilotider, vilket är en stor trafikfara, säger Jessica Rosencrantz.

Automatiserade nykterhetskontroller

Efter en lyckad testperiod införs under 2018 automatiska nykterhetskontroller i landets hamnar. Men politikerna anser att det borde göras mer. Pia Nilsson (S) ifrågasätter vad som hänt med de pengar som tidigare öronmärkts till kontroller av den tunga trafiken.

– Jag har blivit kontaktad av ett antal bilinspektörer och trafikpoliser, som undrar vart pengarna tagit vägen. Det är illa och gör mig upprörd, säger hon.

Utöver fler kontroller på vägarna, så ger den tekniska utvecklingen nya möjligheter. Fartkameror är sedan många år en viktig del av trafiksäkerhetsarbetet och snart även alkobommar.

– Från moderat håll skulle vi gärna se någon form av elektronisk övervakning av lastbilstrafiken som kommer in i Sverige.
I många andra länder har man redan det, säger Jessica Rosencrantz.

Motormännen tycker att det behövs fler trafikpoliser eftersom det har en dämpande effekt i trafiken

– Det är dags att uppgradera trafikpolisens status. Vi kommer att lägga mer tid och kraft på den här frågan i vår opinionsbildning framöver, säger Carl Zeidlitz, trafiksäkerhetsansvarig på Motormännens Riksförbund.

Artikeln kommer från nummer 2 av tidningen Motor 2018